Bakre Raden

Så här i sommartider är det ibland förbenat svårt att hitta tid till bloggande, tiden flyger iväg i takt med sommarbrisen. I lägen som detta gäller det att inte leta nålar i höstackar, det gäller att använda minsta lilla fjäder och göra en höna. Med detta som bakgrund väljer jag att skriva ett kort stycke om ännu ett av de alla äventyr i vardagens kristallskinande tillvaro. A steg på en buss inom zon Odenplan, stegen styrdes sedvanligt mot bussens bakre sektion; bussens bakre rad. Dessvärre var den bakre raden upptagen av en till åren sliten man och hans STOL?! Han satt där, krampaktigt hållandes på en till synes nysnickrad stol, med uppsynen som bara en silverhanne i framgång kan framtvinga. Efter att A insåg att den bakre raden var förlorad kom först en besviken suck, men därefter följde en imponerad min gentemot den gudabenådade mannen med stolen. Många frågor dykte upp i eskalerande takt. Hade han stulit den trebesvärjda stolen? Hade han slagit ned någon med den Raskolnikov-style? Var den bevismaterial i en pågående polisutredning? Var stolen hans reinkarnerade fru? Hade hans barnbarn gjort den till honom i slöjden eller hade han helt enkelt köpt den på en möbelaffär? Frågorna var många men svaren få, det enda som stod säkert var att den var extremt viktig för honom. Hans armar agerade skruvstäd mot "stolen", och att försöka sig på en "solnabaxning" var inte att rekommendera. Antagligen skulle man ha haft större chans för överlevnad i rysk roulett än i en kamp mot denna presumtiva manodepressiva man. Dramat fortsätter...

Akta er för mannen med stolen!

A